Idrottspolitisk strategi: Ett Sundsvall i rörelse

Idrottspolitiska strategin fastställdes av Kommunfullmäktige den 30 januari 2023.

MEDVERKANDE:

Styrgrupp

Anders Uddén, kultur- och fritidsdirektör
Susanne Klockar, planchef
Elisabeth Byström, RF-SISU Västernorrland

Projektledare

Malin Håkansson, kultur- och fritidsförvaltningen

Projektgrupp

Emelie Isolehto Beijer, kultur- och fritidsförvaltningen
Lars-Erik Återgård, kultur- och fritidsförvaltningen
Marlene Svensson, kommunstyrelsekontoret
Johanna Åkerlund, kommunstyrelsekontoret
Heléne Svang, stadsbyggnadskontoret
Mattias Carpenlid, stadsbyggnadskontoret
Hans Ådahl, Idrottslärare Bosvedjeskolan
Ellen Forsberg, RF-SISU Västernorrland

Referensgrupp

Politisk referensgrupp med en representant från respektive parti som representeras i kommunfullmäktige.

Innehållsförteckning

1 Sammanfattning 3
2 Inledning 4
3 Syfte och avgränsningar 4
3.1 Varför en idrottspolitisk strategi? 4
3.2 Avgränsningar 5
4 Viktiga utgångspunkter 5
5 Så här växte strategin fram 6
5.1 Sundsvalls väg framåt 6
5.2 Agenda 2030 – ett hållbart Sundsvall 7
5.3 Barnrättslagen 7
5.3.1 Barnkonsekvensanalys 8
5.4 Intern och extern dialog 8
5.6 Kunskapsinhämtning och omvärldsbevakning 9
5.7 Idrotten vill och Strategi 2025 9
6 Prioriterade målgrupper 10
7 Målområden och strategiska ställningstaganden 11
7.1 En attraktiv kommun genom idrott 12
7.1.1 Strategiska ställningstaganden kopplat till målet 12
7.2 Idrott i skola, förskola och fritidshemsverksamhet 14
7.2.1 Strategiska ställningstaganden 15
7.3 Likvärdiga förutsättningar för idrottande 15
7.3.1 Strategiska ställningstaganden 17
7.4 Organiserad idrott och föreningsliv 18
7.4.1 Strategiska ställningstaganden 19
7.5 Spontanidrott 20
7.5.1 Strategiska ställningstaganden 21
7.6 Infrastruktur för idrott 21
7.6.1 Strategiska ställningstaganden 22
8 Genomförande och uppföljning 23
9 Hantering av möjliga intressekonflikter 24
10 Referenser 25

1 Sammanfattning

Sundsvall står inför en stor utmaning. Människor rör sig allt mindre och sitter stilla allt mer vilket får negativa konsekvenser både på individ- och samhällsnivå. Men det finns goda förutsättningar att vända denna negativa trend, genom strategiskt och långsiktigt samarbete.

Syftet med den idrottspolitiska strategin är att tydliggöra Sundsvalls kommuns idrottspolitiska inriktning de kommande åren. Den ska vara ett verktyg för beslutsfattande inom en rad olika områden för att skapa bättre förutsättningar för idrott och fysisk aktivitet i kommunen. Samverkan, tillgänglighet, jämlikhet, inkludering och dialog är ledord i strategin. Prioriterade målgrupper är boende i socioekonomiskt svaga bostadsområden, barn och unga, tjejer och kvinnor. Sundsvalls kommun står bakom de globala målen i Agenda 2030 och den idrottspolitiska strategin ska bidra till ett hållbart Sundsvall med hänsyn till sociala, ekonomiska och ekologiska aspekter.

Strategin har vuxit fram genom omvärldsbevakning och kunskapsinhämtning från forskning och aktuella studier. Dialog inom kommunen och dess olika verksamheter och dialog med representanter från lokala idrottsföreningar, barn och unga har varit vägledande. Strategin tar avstamp i Sundsvalls kommuns mål- och resursplan 2021 - 2022 med plan för 2023 - 2024 och Sundsvalls väg framåt där kommunen ska kraftsamla för framtiden med fokus på fler jobb, klimatet och social hållbarhet. Den idrottspolitiska strategin har koppling till ett flertal andra kommunala strategier och styrdokument. Även lagar och riktlinjer på nationell och internationell nivå har betydelse där Barnrättslagen är en av de viktigaste.

Den idrottspolitiska strategin har sex målområden:
• En attraktiv kommun genom idrott
• Idrott i skola, förskola och fritidshemsverksamhet
• Likvärdiga förutsättningar för idrottande
• Organiserad idrott och föreningsliv
• Spontanidrott
• Infrastruktur för idrott

Till varje målområde har ett antal strategiska ställningstaganden identifierats som i sin tur ska brytas ner till mer konkreta aktiviteter.

Den idrottspolitiska strategin “Ett Sundsvall i rörelse” ska gälla tills vidare med uppföljning och revidering vart fjärde år.

2 Inledning

Vad är idrott? Svaret beror på vem du frågar. För vissa är det deltagande i en idrottsförening och kanske tävling, för andra är det spontan rörelse, lek eller underhållning. För vissa är idrott endast ett skolämne. Men alla kan vi enas om att idrott handlar om fysisk aktivitet och rörelse.

Genom reklam och sociala medier är det lätt att få känslan av att det råder en generell hälsotrend i samhället. Svaret är nog snarare att de som redan tränar och lever hälsosamt gör det i ännu större utsträckning än tidigare. Klyftorna mellan de som har goda levnadsvanor och inte blir därmed ännu tydligare. En polarisering som även syns inom föreningsidrotten där skillnaden mellan vilka barn och unga som deltar blir allt tydligare, bland annat på grund av ekonomiska förutsättningar. Vi kan de senaste åren se en negativ trend i Sverige kopplat till folkhälsa och det gäller även Sundsvall. Stillasittandet ökar och så även antalet personer med fetma. Bara en tredjedel av alla 4-åringar i Sverige uppnår den dagliga rekommendationen för fysisk aktivitet. År 2018 hade Sundsvalls kommun högre andel invånare med psykisk ohälsa än riksgenomsnittet (bilaga 1 – nuläge i siffor). Fysisk aktivitet, där idrotten fyller en viktig funktion, är det främsta verktyget för att bryta de negativa hälsotrenderna.

Det organiserade idrottandet i Sverige minskar och fler vill träna på egna villkor, utifrån egna förutsättningar och intressen. Det växande intresset för nya former av idrott och fritidsaktiviteter skapar i sin tur nya behov och nya krav på funktion och tillgänglighet.

Sundsvall har en lång historia med framgångar inom tävlingsidrotten och ett brett utbud av idrottsaktiviteter för både barn, unga och äldre. Idrottsanläggningar och lokaler finns i alla delar av kommunen. Möjligheterna att ta sig ut i naturen och bedriva idrotts- och friluftsaktiviteter är många. Sundsvalls kommun behöver bygga vidare på det goda som finns och vara lyhörd för att möta behoven, nu och i framtiden. En kommun med bra förutsättningar för idrott och fysisk aktivitet bidrar till dess attraktivitet.

3 Syfte och avgränsningar

3.1 Varför en idrottspolitisk strategi?

Syftet med den idrottspolitiska strategin är att tydliggöra Sundsvalls kommuns idrottspolitiska inriktning de kommande åren. Idrottspolitik berör en mängd olika områden och strategin ska vara ett verktyg att använda i kommunens beslutsfattande för att skapa bättre förutsättningar för idrott och fysisk aktivitet. Strategin ska fungera som ett underlag för idrottsperspektivet i samhällsplaneringen, som ett stöd för samverkan och dialog och som ett verktyg för social utjämning och inkludering. Strategins innehåll ska präglas av framtidstro och handlingskraft.

3.2 Avgränsningar

Gymnastik- och idrottshögskolan definierar idrott som "all fysisk aktivitet genomförd med målet att främja fysisk och psykisk hälsa, rekreation, tävlingsprestation och estetisk upplevelse". En viktig utgångspunkt för den nationella idrottspolitikens folkhälsomål är att idrott inte avgränsas till den verksamhet som idrottsrörelsen organiserar.

Med idrott menar vi i denna strategi alltså fysisk aktivitet i många olika former. Såväl organiserad idrott genom föreningslivet, spontanidrott, skolidrott och friluftsliv räknas in.
Ett brett angreppssätt möjliggör att vi i strategin kan fånga flera aspekter och därmed omfatta många Sundsvallsbor. Det finns flera aktörer i Sundsvall som har betydelse för att människor rör på sig och är viktiga för det utbud som finns när det gäller möjligheter till idrott och fysisk aktivitet. Strategin är dock avgränsad till att behandla hur organisationen Sundsvalls kommun ska arbeta med frågor inom det idrottspolitiska området.

Det är främst de kommunala förvaltningarna som omfattas av strategin men i viss mån även kommunala bolag. I strategin används konsekvent uttrycket Sundsvalls kommun även i de fall specifika bolag omfattas.

4 Viktiga utgångspunkter

Samverkan

En kommun ska tillhandahålla en infrastruktur som gör det möjligt att idrotta och utöva fysisk aktivitet. Det är inte möjligt utan samverkan. Begreppet infrastruktur omfattar dels fysiska anläggningar och vägar men även stödjande strukturer som kollektivtrafik, bidragssystem och hur vi informerar och kommunicerar. Vi behöver utforska och inventera förutsättningarna för att idrotta i Sundsvall och hur vi kan samverka inom den kommunala organisationen, och med externa aktörer, med målet att ge alla likvärdiga möjligheter till idrott och fysisk aktivitet.

Tillgänglighet

Tillgänglighet handlar om många saker. I den idrottspolitiska strategin handlar det om närhet till platser avsedda för idrott och motion men också att dessa platser ska vara möjliga för alla att använda på likvärdiga villkor. Tillgänglighet är även tillgång till information eller hjälpmedel, möjlighet att ta sig till platser med kollektivtrafik, cykel, färdtjänst eller att det finns parkeringar avsedda för personer med funktionsnedsättning. Vi behöver ta hänsyn till hur skillnader i livsvillkor påverkar förutsättningarna för idrott och fysisk aktivitet.

Jämlikhet och inkludering

Sundsvalls kommun ska erbjuda jämlika förutsättningar för idrott. Jämlikhet innebär att alla människor har samma grundläggande rättigheter och möjligheter, är lika mycket värda och behandlas likvärdigt.

Målet med idrottspolitiken i Sundsvall är att inkludera alla som vill idrotta och vara fysiskt aktiva. När generella begrepp så som ”alla” eller ”invånare” används exkluderas ingen avseende kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, kulturell eller etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.

Kommunala beslut som rör idrott och fysisk aktivitet ska ha ett intersektionellt perspektiv. Det innebär att personer kan tillhöra flera målgrupper samtidigt och därmed ha behov som måste beaktas ur flera perspektiv – se vidare bilaga 2, förklaring begrepp.

Dialog

Sundsvalls kommun behöver vara lyhörd för olika behov och åsikter. Dialog med berörda målgrupper är viktigt för att skapa delaktighet och för att säkerställa att utvecklingen och förutsättningarna för idrott och fysisk aktivitet når strategins målsättningar.

5 Så här växte strategin fram

Arbetet med en idrottspolitisk strategi har pågått sedan början av 2021. Den har koppling till flera kommunala styrdokument som exempelvis kommunens övergripande mål- och resursplan, natur- och friluftsplanen, den kulturpolitiska strategin, det miljöstrategiska programmet, landsbygdsprogrammet och strategi för social hållbarhet. Det finns även riktlinjer och lagstiftning på nationell och internationell nivå som har betydelse. Se vidare bilaga 3 - relaterade styrdokument och lagar. Strategin bygger även på aktuell forskning och studier och inte minst på dialog, såväl dialog inom kommunen som extern dialog med exempelvis föreningar, barn och ungdomar.

5.1 Sundsvalls väg framåt

Strategin tar avstamp i Sundsvalls kommuns mål- och resursplan 2021 - 2022 med plan för 2023 - 2024 och Sundsvalls väg framåt där kommunen ska kraftsamla för framtiden med fokus på följande tre områden:
• 5 000 nya jobb
• Klimatneutralt
• Socialt hållbart

Förbättrade förutsättningar för idrott och fysisk aktivitet har en tydlig koppling till huvudprioriteringen att utjämna sociala skillnaderna i levnadsvillkor mellan sundsvallsborna. Sundsvall ska vara en kommun där alla ges individuella förutsättningar att utvecklas med möjlighet till en meningsfull fritid och arbete.

Genom att erbjuda moderna anläggningar och mötesplatser för idrott och kultur blir Sundsvall en attraktiv kommun för boende, besökare och potentiella inflyttare. Det skapar också möjligheter för nya och befintliga företag att växa inom upplevelse- och besöksnäringen samtidigt som civilsamhället ges bra förutsättningarna för sin verksamhet.
Möjligheter till en rik och varierad fritid, där idrotten spelar en viktig roll, kan bidra till att företag i Sundsvalls kommun har förutsättningar att rekrytera och behålla personal.

5.2 Agenda 2030 – ett hållbart Sundsvall

FN: s medlemsländer antog i september 2015 Agenda 2030, en universell agenda som inrymmer 17 globala mål för att uppnå en socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbar värld till år 2030 . Sundsvalls kommun står bakom de globala målen vilket innebär att Agenda 2030 med dess mål ska genomsyra hur planering sker i Sundsvalls kommun. Idrott och fysisk aktivitet har betydelse för skapandet av en hållbar kommun och bedömningen är att den idrottspolitiska strategin kan bidra till följande mål:

Mål 3. God hälsa och välbefinnande
Mål 4. God utbildning för alla
Mål 5. Jämställdhet
Mål 7. Hållbar energi
Mål 8. Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt
Mål 9. Hållbar industri, innovationer och infrastruktur
Mål 10. Minskad ojämlikhet
Mål 11. Hållbara städer och samhällen
Mål 16. Fredliga och inkluderande samhällen

5.3 Barnrättslagen

Barnkonventionen är lag sedan 2020 och är särskilt viktig för den idrottspolitiska strategin. Barnrättslagen omfattar också organisationer som har uppdrag från stat eller kommun, och barnets bästa ska beaktas vid alla åtgärder som rör barn. Konventionen har fyra grundprinciper; alla barn har samma rättigheter, barnets bästa ska alltid komma först, varje barn har rätt att överleva och utvecklas och varje barn har rätt att uttrycka sin åsikt. Utöver dessa berör strategin bland annat:

• Artikel 12 – barns rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet. Hänsyn ska tas till barnets åsikter, utifrån barnets ålder och mognad.
• Artikel 15 – barns rätt att delta i grupper och föreningar
• Artikel 23 – barn med fysiska och psykiska funktionsnedsättningars rätt till aktivt deltagande i samhället
• Artikel 24 – barns rätt till bästa möjliga hälsa
• Artikel 27 – barns rätt till fysisk, psykisk, andlig, moralisk och social utveckling
• Artikel 31 – barns rätt till lek, vila och fritid

5.3.1 Barnkonsekvensanalys

En utökad prövning av barnets bästa, även kallad barnkonsekvensanalys, har genomförts av förslaget till idrottspolitisk strategi för Sundsvalls kommun. Arbetsgrupp för prövningen har varit strategins projektgrupp med processtöd från demokrati- och ungdomssamordnare i kultur- och fritidsförvaltningen. Underlaget som tagits fram består av redogörelse för berörda lagar, barnrättsartiklar, forskning och teori, praxis samt dialog. Baserat på det samlade underlaget har arbetsgruppen gjort en analys i två delar; om förekomsten av en idrottspolitisk strategi är i linje med barnets bästa och om innehållet i strategin är i linje med barnets bästa. Dialogmomentet har genomförts genom workshops med tre gymnasieklasser. Frågan har skickats även till högstadieklasser och gymnasiesärskolan men de har valt att inte delta.

I dialogen framkommer att det är positivt att det finns en idrottspolitisk strategi som belyser ojämlikhet i förutsättningar och att underlaget är faktabaserat, kunskapshöjande och synliggör skillnader. Uppfattningen är dock att innehållet inte är tillgängligt för barn utan riktar sig till vuxna. Hur stor effekt den idrottspolitiska strategin kommer att ha på barnets bästa beror på implementeringen och hur väl arbetet med mål och strategiska ställningstaganden faller ut.

Förslagen från deltagarna kan sammanfattas med att unga har ett behov av olika former av stöd när det gäller idrott. Mycket av det som framkommer i dialogmomentet stämmer överens med remissförslagets innehåll men det finns ett behov av komplettering kring följande områden: information/kommunikation, psykisk ohälsa, kostnader och återinträde/”sena” ingångar i idrotten. Bedömningen är att innehållet i strategiförslaget inte är emot barnens bästa men att det inte heller uppfyller barnens bästa i och med de behov av kompletteringar som framkommit i dialogmoment. Strategins innehåll bemöter till stor del Barnrättslagen. I strategins slutversion har ändringar gjorts med hänsyn till ovan nämnda områden.

5.4 Intern och extern dialog

En projektgrupp har bildats inom kommunen för arbetet med den idrottspolitiska strategin . Projektgruppen har delats upp i mindre arbetsgrupper för dialog utifrån teman baserade på nationell idrottspolitik: folkhälsa, folkrörelse och attraktivitet/underhållning. Ett fjärde tema har lagts till med hänsyn till lokala behov: samhällsplanering. Alla dialogprocesser har utgått från tre centrala frågor: Var står vi? Vart vill vi? Hur tar vi oss dit?

Den externa dialogen har skett genom träffar med lokala idrottsföreningar, genom en webbenkät riktad till allmänheten och dialog med barn och unga i olika former och forum, se dialogresultat i bilaga 4. Det material som samlats in under dialogprocessen har dokumenterats för att kunna användas som underlag i det fortsatta arbetet med idrottspolitik.

5.6 Kunskapsinhämtning och omvärldsbevakning

Parallellt med dialogprocessen arrangerades en föreläsningsserie med olika infallsvinklar till idrott och fysisk aktivitet. Ambitionen var att reflektera aktuell forskning och de teman vi arbetat med i dialogprocesserna, i syfte att öka kunskap och skapa en gemensam grund för diskussion. Redovisning av föreläsningsserie finns i bilaga 4. Resultatet från ungdomsenkäten LUPP 2021 har också använts som underlag. En sammanställning av resultatet av LUPP-enkäten presenteras i bilaga 1 – nuläge i siffror. Omvärldsbevakning och kunskapsinhämtning har även gjorts genom att ta del av aktuella studier och forskning inom området. I följande text redovisas några exempel.

De åtta investeringarna

ISPAH är en global organisation med forskare och praktiker som arbetar för en hälsosam och aktiv värld för alla. De förespråkar åtta investeringar som tillsammans har betydelse för fysisk aktivitet och hälsa genom hela livet. Dessa hälsofrämjande och aktiva investeringar omfattar skola, arbetsplatser, idrotts- och fritidsaktiviteter, transporter, stadsplanering, hälso- och sjukvård, kommunikation och massmedia samt samhällsbaserade program. Investeringarna är vetenskapligt förankrade och har visat sig vara effektiva. De fungerar var och en för sig, men bäst blir effekten om flera åtgärder kombineras och implementeras på ett systematiskt sätt .

Folkhälsomyndighetens kunskapsstöd och riktlinjer för fysisk aktivitet och stillasittande
Folkhälsomyndigheten har tagit fram ett kunskapsstöd med riktlinjer för fysisk aktivitet och stillasittande. Dessa baseras på Världshälsoorganisationens (WHO:s) globala riktlinjer från 2020 och är rekommendationer för alla befolknings- och åldersgrupper i Sverige. Kunskapsstödet har använts för faktainhämtning till den idrottspolitiska strategin.

BRIS rapport ”De säger att vi inte rör på oss”

Barnens rätt i samhället (BRIS) kom 2020 med rapporten ”De säger att vi inte rör på oss”. Den handlar om hur samhället kan ge barn bättre förutsättningar för fysisk aktivitet och belyser barns fysiska aktivitet som en förutsättning för deras hälsa. Utgångspunkten för rapporten är Sveriges åtagande enligt barnkonventionen och den baseras på intervjuer med barn och vuxna, och på forskning och myndighetsrapporter .

5.7 Idrotten vill och Strategi 2025

”Idrotten vill” är idrottsrörelsens idéprogram där de beskriver sin vision om att bidra till en hållbar värld och den ideologi som idrottsrörelsen bygger på. Programmet riktar sig till ledare inom idrotten på strategisk nivå – nationellt, regionalt och lokalt – men också till ledare inom kommun, region, stat, näringsliv och civilsamhälle .
Riksidrottsförbundet har antagit en vision för idrottens utveckling. Baserat på visionen bedriver de tillsammans med SISU och alla specialidrottsförbund ett utvecklingsarbete som kallas “Strategi 2025” . Ambitionen med Strategi 2025 är ett livslångt idrottande vilket innebär att alla oavsett ålder och ambitionsnivå ska ha möjlighet att idrotta i förening under hela livet. I den förändrade idrottsrörelsen finns fortsatt en koppling mellan bredd- och elitidrott men med en utvecklad verksamhet för människor under hela livet. Utvecklingen ska sträva mot ”så många som möjligt, så länge som möjligt i en så bra verksamhet som möjligt”.

För att nå detta har idrottsrörelsen beslutat om fem övergripande mål inom fyra strategiska områden. Idrottsrörelsen har också beslutat om fem prioriterade utvecklingsresor för att nå de övergripande målen. Dessa utvecklingsresor är:
• En ny syn på träning och tävling
• Den moderna föreningen engagerar
• Inkluderande idrott för alla
• Jämställdhet för en framgångsrik idrott
• Ett stärkt ledarskap

6 Prioriterade målgrupper

Den idrottspolitiska strategins ambition är att förbättra förutsättningarna att idrotta för alla. Om man ser till aktivitetsgrad, delaktighet i förening och ohälsotal finns det ändå tre grupper som strategin vill lyfta som särskilt prioriterade inom alla målområden:

Boende i socioekonomiskt svaga bostadsområden

I områden i Sundsvalls kommun med lägre socioekonomi råder generellt också en lägre aktivitetsgrad och sämre hälsa. Dessa områden har också ett lägre antal som är med i en förening . Enligt Ung Livsstils forskning är socioekonomiska förutsättningar den främsta faktorn till deltagande i idrottsaktiviteter.

Tjejer och kvinnor

Tjejer och kvinnor är i lägre grad fysiskt aktiva än killar och män , inte minst tjejer med utländsk bakgrund . I åldersgruppen 7 – 20 har tjejer i Sundsvall lägre deltagartillfällen per invånare än killar . Unga tjejer lider i högre grad än killar av psykisk ohälsa .

Unga vuxna upp till 35 år är som mest rörliga i val av bostadsort och i synnerhet unga kvinnor. Unga kvinnors perspektiv behöver därför beaktas särskilt i utvecklingsarbetet gällande idrottsutbudet i Sundsvalls kommun

Barn och unga

Alla medborgare ska ha tillgång till idrott men det är särskilt angeläget att skapa goda motionsvanor för barn och ungdomar.

Barns trender för fysisk aktivitet speglar vuxnas situation som under de senaste decennierna har inneburit minskad aktiv transport, ökat stillasittande och ökat bilåkande . Vi kan anta att tidiga positiva upplevelser av fysisk aktivitet och rörelse är viktiga för ett fortsatt aktivt liv och att de levnadsvanor som ärvs från föräldrarna påverkar förutsättningarna för fysisk aktivitet. Föräldrarna behöver därför involveras i arbetet med barns rörelse.

7 Målområden och strategiska ställningstaganden

Den idrottspolitiska strategin har formulerats i sex målområden:

• En attraktiv kommun genom idrott
• Idrott i skola, förskola och fritidshemsverksamhet
• Likvärdiga förutsättningar för idrottande
• Organiserad idrott och föreningsliv
• Spontanidrott
• Infrastruktur för idrott

Strategin beskriver övergripande de målsättningar Sundsvalls kommun har inom respektive område när det gäller idrottens och den fysiska aktivitetens betydelse för kommunens utveckling. Målen delas upp i ett antal strategiska ställningstaganden för att förtydliga var kommunen ska lägga sitt fokus. Dessa kompletterar varandra och ska förstås som delar av en helhet snarare än prioriteras eller konkurrera med varandra. Målområden och strategier tangerar varandra i vissa fall och hänvisningar görs där det är särskilt tydligt. När strategin är antagen av kommunfullmäktige ska berörda nämnder och bolag i samverkan ta fram konkreta aktiviteter. Vilken/vilka nämnder och bolag som ansvarar för genomförande och uppföljning av aktiviteterna ska framgå och aktiviteterna ska tidsättas. I nästa steg ska mål, strategier och aktiviteter arbetas in i respektive nämnds och bolags verksamhetsplan.

7.1 En attraktiv kommun genom idrott

I Sundsvall ska idrott och fysisk aktivitet vara ett naturligt inslag som bidrar till att göra kommunen attraktiv för Sundsvallsbor, besökare och potentiella inflyttare; såväl i staden som på landsbygden. Sundsvalls kommun ska erbjuda bra förutsättningar för eget idrottsutövande likväl som möjligheter att ta del av idrott i en förening eller som underhållning. Det ska finnas bra förutsättningar för att arrangera idrottsevenemang och tävlingar, med ambitionen att stärka Sundsvalls platsvarumärke.

Möjligheter till idrott och en aktiv fritid har betydelse för en kommuns attraktivitet och kan locka besökare genom idrottsarrangemang, tävlingar och motionslopp eller till cykelarenor, skidanläggningar och äventyrsbad. Det handlar om att själv utöva idrott men även ta del av idrott som underhållning och omfattar såväl breddidrott som idrott på elitnivå. Sundsvall har mycket att erbjuda med ett fantastiskt friluftsliv och ett brett utbud av idrotter. Närheten till platser för lek, grönområden, elljusspår, utegym och andra anläggningar för idrott och fysisk aktivitet är viktigt för att få fler att röra på sig – se även målområde 9.6, infrastruktur för idrott.

För att kunna erbjuda idrottsevenemang på hög nivå krävs elitverksamhet. Sundsvall huserar i dagsläget både lag och individer som är verksamma på elitnivå eller på väg att ta sig dit. Elitidrott skapar mervärden genom förebilder, i marknadsföringssyfte, för det lokala näringslivet och genom evenemang som bidrar till gemenskap och stolthet. Elitidrott byggs genom breddidrott. Sundsvalls kommun ska därför också bidra till ett starkt föreningsliv som ger förutsättningar för alla, särskilt barn och unga, som önskar att delta.

Många ungdomar drömmer om att lyckas inom sin idrott. Sundsvall behöver se över förutsättningarna för unga på gymnasie- och universitetsnivå att kombinera studier med idrottssatsning. Det är viktigt för att locka studerande idrottare att stanna i eller flytta till Sundsvall.

7.1.1 Strategiska ställningstaganden kopplat till målet

Sundsvalls kommun ska ha goda förutsättningar för att arrangera idrottsevenemang och ungdomstävlingar
I Sundsvalls kommun finns utmaningar när det gäller förutsättningar för att arrangera större evenemang och tävlingar. En tydlig bild behövs över vilka idrotter och anläggningar som i dagsläget har kapacitet att ta emot stora senior-, junior- och ungdomsevenemang. Utvecklingsbehoven när det gäller anläggningar som möjliggör stora evenemang behöver också synliggöras. Resultatet ska användas som underlag för samverkan och prioriteringar i samhällsplanering och lokalförsörjning - se även målområde 9.6 infrastruktur för idrott. Kommunen ska se över möjligheten att stötta återkommande evenemang på både senior- och ungdomsnivå.

Sundsvalls kommun ska stärka sin attraktivitet och sitt platsvarumärke med hjälp av idrott
Unga vuxna upp till 35 år är som mest rörliga i val av bostadsort och i synnerhet unga kvinnor. Unga kvinnors perspektiv behöver därför beaktas särskilt i utvecklingsarbetet gällande idrottsutbudet i Sundsvalls kommun .

Sundsvalls kommun behöver fortsatt arbeta med utveckling av regionalt och nationellt intressanta anläggningar för idrott och fysisk aktivitet som kan bidra ett till ökat intresse för Sundsvall som besöksmål och bostadsort. Ett exempel är utvecklingen av Södra berget med den cykelsatsning som har gjorts och med skidspår i elitklass. Åtgärder och satsningar inom idrotten kan användas i marknadsföringen av Sundsvalls kommun och i arbetet med att attrahera boende, besökare och inflyttare.

Sundsvalls kommun ska skapa förutsättningar för elitsatsande idrottare
Förutsättningarna för elitidrott behöver kartläggas för att kunna ta fram en långsiktig plan för utveckling. Ambitionen är att fler elitsatsande idrottare flyttar till Sundsvall eller väljer att bo kvar. Bra möjligheter till dubbla karriärer ökar attraktiviteten. För att få fler elitsatsande unga att välja Sundsvall som utbildningsort behöver kommunen samverka med den nationella idrottsutbildningen (NIU), gymnasieskolans lokala idrottsutbildning, Mittuniversitetet och föreningslivet. Sundsvalls kommun behöver arbeta med att skapa likvärdiga förutsättningar för framgång inom elitidrott på både herr- och damsidan, individuellt och i lag.

Utveckling baserad på forskning och erfarenhet är en viktig faktor kopplat till elitidrott. Därför vill Sundsvalls kommun i dialog med Mittuniversitetet och region Västernorrland undersöka förutsättningarna för att skapa ett kompetenscentrum för idrottsforskning.

Sundsvalls kommun ska främja en aktiv landsbygd
Sundsvalls kommun ska skapa förutsättningar för ett brett utbud av idrottsaktiviteter och idrottsevenemang även på landsbygden. I Sundsvalls kommuns landsbygdsprogram framgår att kommunen ska söka samarbete med föreningslivet och lokala referensgrupper på landsbygden för att öka tillgängligheten till idrottsverksamhet. Det är även viktigt att det finns förutsättningar för boende på landsbygden att delta i idrottsaktiviteter i Sundsvalls tätort till exempel när det gäller kollektivtrafiken.

7.2 Idrott i skola, förskola och fritidshemsverksamhet

I Sundsvalls kommun ska barn och unga ha en rörelserik skol- och förskoledag och skolmiljöerna ska främja aktivitet och rörelseglädje från tidig ålder. Skolgårdarna ska vara öppna och inbjudande, ha gröna ytor och uppmuntra till rörelse såväl under som efter skoltid. Skolorna ska samarbeta med föreningslivet genom att exempelvis erbjuda idrott i anslutning till skoldagen.

Skolans verksamhet styrs i första hand av läroplanen och baserat på den formar varje skola undervisningen utifrån de förutsättningar som finns och de behov eleverna har. Skolans styrdokument har utvecklats mot ett större fokus på fysisk rörelse som en viktig del för att nå högre måluppfyllelse och bättre hälsa hos eleverna. Att organisera fysisk aktivitet och rörelse inom ramen för undervisningen kräver kompetens, planering och resurser. Forskning visar att skolledares kunskap om och attityder till hälsofrämjande aktiviteter är viktiga för genomförandet och för personalens vilja att delta .

En attraktiv skola ger eleverna goda förutsättningar att må bra i skolmiljön och nå läroplanens mål. När barn är fysiskt aktiva förbättras inlärningsförmågan, koncentrationen och förmågan att lösa problem. Enligt Boverkets kartläggning av barns utemiljöer är trenden att skolgårdarna krymper och att barn har allt mindre ytor att röra sig på utomhus . I synnerhet idrottsämnet och fritidshemmen använder sig av närliggande naturområden i sin undervisning. Önskvärt vore att andra skolämnen tar efter och använder sig av utomhuspedagogik i större utsträckning i syfte att nå högre måluppfyllelse och ökad elevhälsa .

Det hälsofarliga stillasittandet ökar. Även barn som är föreningsaktiva, deltar i skolidrotten eller tränar på egen hand riskerar att sitta stilla för mycket varje dag. Det är därför viktigt att uppmuntra till motion och rörelse under skoldagen. Fysisk aktivitet påverkas till stor del av socioekonomiska förutsättningar . Skolan når i stort sett alla barn och ungdomar och fyller därför en viktig funktion för de barn som inte får stöd från hemmet när det gäller deltagande i idrott och fysisk aktivitet på fritiden. Sundsvalls kommun och föreningslivet behöver också samverka kring barns fysiska aktivitet i anslutning till skoldagen.

Kunskapsämnet idrott och hälsa blir för många barn en introduktion till fysisk aktivitet. Om barnen få en positiv upplevelse av idrotten på skolan kan det leda till en ökad självkänsla och lägga grunden till ett livslångt deltagande i aktiviteter där idrott står i centrum. Ett bra exempel där ämnet idrott i skolan har stor betydelse är simkunnighet. En livsviktig kunskap som även främjar integration, gemenskap och sociala sammanhang. Detsamma gäller orientering där barnen lär sig att hitta på egen hand i både skogs- och stadsmiljöer med hjälp av karta vilket kan leda till en ökad känsla av trygghet.

7.2.1 Strategiska ställningstaganden

Barn och unga i Sundsvalls kommun ska ha en rörelserik skol- och förskoledag
Sundsvalls kommun behöver arbeta övergripande med utbildning och verktyg till pedagoger, och främja erfarenhetsutbyte mellan verksamheter, för att i större utsträckning integrera fysisk aktivitet i skoldagen. Rutinerna för, och samverkan kring, stödsimundervisning ska utvecklas för att elever ska uppnå kraven i simkunskap. Särskilt fokus ska läggas på socioekonomiskt svaga bostadsområden.

Barn och unga i Sundsvalls kommun ska vara fysiskt aktiva i anslutning till skoldagen
Sundsvalls kommun ska uppmuntra till och underlätta för barn, unga och deras föräldrar att vara fysiskt aktiva vid transport till och från skolan t. ex. genom att gå eller cykla – se även målområde 8.6 infrastruktur för idrott. Fritidshemmens verksamhet kan fylla en viktig funktion när det gäller att uppmuntra barn att vara fysiskt aktiva. Kommunen ska arbeta för samverkan mellan skolor, Skol IF, RF-SISU Västernorrland och idrottsföreningar för att kunna erbjuda barn och unga möjlighet att prova på idrott i anslutning till skoltid. I det ingår att på ett effektivt sätt använda de idrottshallar som ligger vid skolorna.

Sundsvalls kommun ska ha skol- och förskolemiljöer som främjar rörelse från tidig skolålder
Sundsvalls kommun ska arbeta för att skolors och förskolors lokaler och skolgårdar uppmuntrar och utmanar till rörelse. Skolgårdarna ska vara öppna och inbjudande med gröna ytor. De ska vara belysta och möjliga att använda för rörelse och fysisk aktivitet även utanför skoltid. Ett aktivt arbete ska bedrivas för att på ett bra sätt kunna kombinera säkerhet med en utmanande miljö och främjande av rörelseglädje, utifrån ålder och användningsområde.

7.3 Likvärdiga förutsättningar för idrottande

I Sundsvalls kommun ska alla invånare ha jämställda och jämlika förutsättningar för idrottsutövande. Kommunen ska skapa förutsättningar för idrott och fysisk aktivitet oavsett sociala och socioekonomiska skillnader, ålder, könstillhörighet, funktionsvariationer, etnisk och kulturell bakgrund. Barnrättslagen ska vara vägledande och barn och unga ska ges möjlighet att påverka det som rör dem. Sundsvalls kommun behöver arbeta strategiskt med att sprida målgruppsanpassad information om idrottens och rörelsens positiva effekter.

För att skapa jämlika förutsättningar för fysisk aktivitet är det viktigt att veta vilka faktorer som främjar och vilka som hindrar människor från att vara fysiskt aktiva. Vi vet till exempel att fysisk aktivitet har positiv effekt på den psykiska hälsan. Det bekräftas i barnkonsekvensanalysen men samtidigt lyfts att psykisk ohälsa kan vara ett hinder för deltagande i idrott.

Som tidigare nämnts har socioekonomiska faktorer stor betydelse för den fysiska aktiviteten. Betydligt färre barn i familjer med låg inkomst deltar i organiserad fysisk aktivitet, jämfört med barn i familjer med hög inkomst. I vuxen ålder kan utmanande socioekonomiska förhållanden innebära att det varken finns tid, ork eller ekonomiska möjligheter till fysisk aktivitet på fritiden. Därför är det viktigt att arbetsgivare ger möjlighet till fysisk aktivitet på arbetstid.

Kvinnors och mäns deltagande, förutsättningar och villkor är olika på flera nivåer inom idrotten . Ojämlikhet blir synlig bland annat när det gäller andelen kvinnor och män på styrelseposter och vid fördelning av resurser. Statligt och kommunalt stöd riktas i stor utsträckning till föreningsidrott. Det största bidraget till barn- och ungdomsidrotten bygger på genomförda aktiviteter. Eftersom tjejer i högre grad än killar lämnar föreningsidrotten i tonåren och deltar i individuella idrotter snarare än lagidrotter missgynnas de av bidragssystemet.

Personer med funktionsnedsättning deltar i lägre grad än andra i idrott och fysiska aktiviteter, trots att de hälsomässiga vinsterna kan vara särskilt stora för denna grupp . Vardagsmotion och enklare former av rörelse är också viktigt för denna målgrupp. Ett gott exempel är den satsning Sundsvalls kommun har gjort på Kompiskortet, en möjlighet för den som har vissa funktionsnedsättningar att lättare ta del av olika fritidsaktiviteter.

Transpersoner är också en grupp som är mer stillasittande än befolkningen i allmänhet; bara 19 procent uppfyller folkhälsomyndighetens rekommendationer. Undersökningar visar att många unga HBTQ+-personer inte deltar i idrottsrörelsen på grund av utanförskap och en stark heteronorm . Organiserad idrott är ofta baserad på kön. Bidragsformer, lagindelning, tävlingsregler, omklädningsrum är ofta indelat enligt kvinnor och män, pojkar och flickor.

Utlandsfödda bosatta i Sverige har delvis sämre hälsa än människor som är födda i Sverige. Hälsan påverkas av faktorer både före och efter migrationen till Sverige, men nyanlända har generellt bättre hälsa än de som bott i Sverige i några år. Som exempel är andelen utlandsfödda som uppger att de är tillräckligt fysiskt aktiva lägre bland personer som bott mer än fem år i Sverige jämfört med dem som bott här en kortare tid. Det tyder på att faktorer efter migrationen har stor betydelse .

Västernorrland har en högre andel äldre personer i jämförelse med riksgenomsnittet. Region Västernorrlands befolkningsscenario för länet fram till 2030 visar att andelen invånare, 0–64 år, förväntas minska med 3 procent medan andelen invånare 80 år och äldre förväntas öka med nästan 40 procent. Att kunna vara fysisk aktiv genom hela livet och särskilt som äldre förebygger sjukdom, minskar fallrisk och kan vara ett sätt att undvika isolering och ensamhet .

Grupper som behöver särskilt stöd för att vara fysiskt aktiva har ofta även begränsad ekonomi. Det är därför viktigt att beakta kostnader kopplade till aktiviteter som riktar sig till dessa grupper, såväl kostnader för aktiviteten i sig som för utrustning och transport.

7.3.1 Strategiska ställningstaganden

I Sundsvalls kommun ska alla invånare ha jämställda och jämlika förutsättningar för idrottsutövande
Sundsvalls kommun ska mäta och följa upp hur resurser och investeringar fördelas utifrån kön, ålder och socioekonomiska förutsättningar, i syfte att säkerställa en jämställd och jämlik fördelning. Det gäller även hur ytor och anläggningar för idrott och skolgårdar används utifrån kön.

Förutsättningarna ska stärkas för personer med funktionsnedsättning att delta i idrottsaktiviteter, bland annat genom riktade insatser via LSS-boenden .

Möjliga åtgärder för att främja transinkludering behöver utredas och beprövad kunskap och erfarenhet är en viktig faktor i det arbetet. Den fysiska utformningen av idrottsanläggningar ska vara transinkluderande och ett inkluderande bemötande och öppenhet ska utmärka den kommunala verksamheten.

Sundsvalls kommunkoncern är Sundsvalls största arbetsgivare med ca 8000 anställda som arbetar varje dag. Därför behöver kommunen vara en förebild när det gäller möjlighet för anställda att röra på sig inom ramen för sitt arbete.

Barnrättslagen ska vara vägledande för idrotten i Sundsvalls kommun

Sundsvalls kommun ska säkerställa att det finns metoder som gör att barn och unga får möjlighet att vara med och påverka sådant som berör dem och det gäller självklart även idrotten. Kommunen, RF-SISU Västernorrland och föreningslivet ska samverka för att barnrättslagen efterlevs. Tidig selektering ska inte förekomma på kommunens anläggningar eller i verksamhet helt eller delvis finansierad av kommunen .

Äldre personer ska ha förutsättningar för fysisk aktivitet i Sundsvalls kommun

Sundsvalls kommun ska skapa förutsättningar för äldres fysiska aktivitet i närheten av hemmet och vid frilufts- och idrottsanläggningar. Möjligheter till fysisk aktivitet i bostadsnära miljöer, anpassade för äldre, behöver därför lyftas som perspektiv i planeringen och utformningen av boenden riktade till äldre. Viktigt är att inte utgå från äldre som en enhetlig grupp utan som individer med olika intressen och förutsättningar.
Kommunen ska främja aktiviteter för äldre genom samverkan, dialog med och stöd till RF-SISU Västernorrland, föreningsliv och pensionärsorganisationer.

Sundsvalls kommun ska bidra till att sprida målgruppsanpassad information om idrottens och den fysiska aktivitetens positiva effekter
Sundsvalls kommun behöver arbeta strategiskt med att sprida information om idrottens och rörelsens positiva effekter. Informationen ska finnas tillgänglig på flera språk och vara möjlig att ta del av även för dem som inte har tillgång till, eller kunskap om, digitala verktyg.
Hur informationen utformas och vilka kanaler som används måste anpassas till de olika målgrupperna. Tillgänglighet handlar inte bara om fysiska förutsättningar att kunna ta sig till och vara på en plats utan även om information och att bli inbjuden och välkomnad till aktiviteter.

Sundsvalls kommun ska erbjuda föräldrar information om den fysiska aktivitetens betydelse för psykisk, fysisk och social hälsa och välmående, och verktyg för att öka den fysiska aktiviteten hos sina barn.

Utveckla tillgängligheten till idrotts- och friluftslivsutrustning

Ett viktigt verktyg för kommunen att tillgängliggöra idrott och friluftsliv på jämlika villkor är Fritidsbanken där Sundsvalls invånare kan låna sport- och friluftsutrustning gratis. Det är viktigt att fortsatt utveckla Fritidsbankens verksamhet i syfte att nå ännu fler. Fritidsbankens verksamhetsidé bidrar även till ekologisk hållbarhet genom återbruk.

7.4 Organiserad idrott och föreningsliv

I Sundsvalls kommun ska alla som vill ha möjlighet att delta i organiserad idrott genom idrottsföreningar. Kommunen ska ha en god kommunikation och dialog med föreningarna. Information om föreningslivets utbud ska vara tillgänglig och erbjudas på flera språk. Kommunen ska vara en aktiv part i att skapa goda förutsättningar för ett starkt föreningsliv och ska eftersträva att det erbjuds ett brett utbud av idrotter.

Idrottsrörelsen erbjuder genom sina föreningar glädje, gemenskap och delaktighet vilket kan bidra till att skapa en inkluderande fritid för alla. Att delta i organiserad idrott kan förutom den fysiska aktiviteten bidra till att man lär sig om sunda värderingar och levnadsvanor. I ett demokratiskt samhälle ska föreningslivet vara tillgängligt för alla och idrottsrörelsens mål är att inkludering ska vara en central del i utvecklingsarbetet. Föreningarnas verksamhet ska organiseras utifrån att individer har olika behov. Ett exempel på det är idrottsrörelsens förändringsarbete Strategi 2025 som strävar efter att fler ska känna sig välkomna i föreningsidrotten och att fokus på personlig utveckling framför resultat ska lägga grunden till ett livslångt idrottande. I barnkonsekvensanalysen efterfrågas också möjligheten att kunna börja idrotta i högre åldrar och även möjligheten att återuppta sin idrott efter uppehåll vilket stämmer överens med den ambitionen.

Idrottsföreningarna i Sundsvalls kommun erbjuder dagligen aktiviteter som bidrar till gemenskap och bättre folkhälsa. I dialog med föreningarna framkommer att samhällsutveckling, trender och förändrade beteenden påverkar deras förutsättningar att bedriva verksamhet. Det blir svårare att rekrytera ideella ledare och det sker en ökad kommersialisering inom idrotten. Det kan leda till att föreningarna behöver höja sina avgifter och att klyftan mellan dem som har råd att idrotta och inte ökar. Trenden är också att barn lämnar föreningsidrotten i allt yngre åldrar.

Ambitionen för föreningslivet i Sundsvall bör vara att erbjuda en bra verksamhet till så många som möjligt och få dem att stanna kvar så länge som möjligt. Det ska ske till en så låg kostnad som möjligt, inte minst för barn och ungdomar. För att uppnå det måste Sundsvalls kommun vara en aktiv part i att skapa goda förutsättningar för föreningslivet. För det krävs långsiktig planering med tydliga prioriteringar så att kommunen tillsammans med berörda aktörer kan arbeta för att stegvis förbättra infrastrukturen i form av anläggningar, bidrag och andra former av stöd. En viktig samarbetspartner är RF-SISU Västernorrland, vars uppdrag är folkbildning och att stödja, leda, företräda och utbilda distriktets idrottsföreningar och förbundens regionala organisationer.

7.4.1 Strategiska ställningstaganden

Sundsvalls kommun ska skapa förutsättningar för ett starkt föreningsliv
Sundsvalls kommun ska vara en aktiv part i att skapa förutsättningar för ett starkt föreningsliv med en väl fungerande verksamhet där alla kan delta på lika villkor. Kommunen ska erbjuda föreningslivet stöd ekonomiskt och genom anläggningar och kommunikation. Målet ska vara en mer utåtriktad verksamhet och dialog med föreningarna bland annat kring behov av andra former av stöd. Sundsvalls kommun ska tillsammans med RF-SISU Västernorrland förbättra dialog med och information till föreningarna, bland annat i syfte att skapa förståelse för de kommunala beslutsprocesser som berör dem.

Alla som vill har möjlighet att delta i idrottsföreningar och idrottsaktiviteter
Sundsvalls kommuns stöd till föreningslivet ska skapa förutsättningar för livslångt idrottande genom ett brett utbud av idrotter och aktiviteter för alla åldrar. En gemensam ambition för kommunen och föreningslivet ska vara att deltagandet ska ske till en så låg kostnad som möjligt, inte minst för barn och ungdomar.

Sundsvalls kommun ska ha en god kommunikation med föreningar och bidra till att sprida information om föreningslivet
Som en del av stödet till föreningarna ska Sundsvalls kommun bidra till att sprida information om utbud och aktiviteter. Det kan handla om information i sociala medier eller evenemang där det ges möjlighet att prova på olika idrotter. Sundsvalls kommun ska även bidra till att sprida information om de utbildningar och verktyg som finns för föreningarna via RF-SISU Västernorrland i syfte att främja en god föreningsmiljö.

7.5 Spontanidrott

I Sundsvalls kommun ska det finnas goda och jämlika förutsättningar till idrott utanför det organiserade föreningslivet, tillgängligt dygnet runt och alla årstider. Det ska finnas ytor för lek, spontanidrott och fysisk aktivitet i anslutning till större idrottsanläggningar, bostäder och skolverksamheter. Mötesplatser utomhus ska vara trygga och skapa förutsättningar för gemenskap och uppmuntra till rörelse. Tillgången till motionsspår ska vara god och anpassad för flera målgrupper. Det ska också finnas goda förutsättningar för spontanidrott inomhus.

Allt fler väljer att idrotta och motionera när man vill, var man vill och med vem man vill. Det blir också vanligare att träning och motion sker i grupp men utanför det organiserade föreningslivet. Idrottsanläggningar har i huvudsak byggts för den organiserade idrottens behov. I och med den ökande trenden av spontanidrott finns ett större behov av tillgång till anläggningar för det ändamålet.

Spontanidrottsanläggningar ska fungera som ett verktyg för att inspirera till rörelse men också som lokala mötesplatser som bidrar till gemenskap och trygghet i ett område. Sundsvalls kommun har ett ansvar för att kommunens spontanidrottsplatser och andra ytor för fysisk aktivitet är jämlika, trygga och säkra så att alla känner sig välkomna. Genusanalyser ska genomföras vid planering av spontanidrottsplatser så att tjejer och kvinnor kan och vill använda dessa ytor i större utsträckning än idag.

Sundsvalls kommun behöver beakta olika önskemål och behov när det gäller möjligheter att idrotta och träffas spontant. Särskild hänsyn ska tas till barn och unga. Det behövs ett brett utbud som intresserar och attraherar många och där idrott och andra fritidsaktiviteter kan stå i centrum samtidigt. Mötesplatser där lek, spontanitet, glädje och frivillighet överordnas tävling och resultat. Det behöver inte enbart handla om anlagda ytor och anläggningar, utan spontanidrott gynnas även av bostadsområdens tillgång och närhet till skogsområden och grönytor.

7.5.1 Strategiska ställningstaganden

Sundsvalls kommun ska erbjuda goda och jämlika förutsättningar för spontanidrott både utomhus och inomhus
I Sundsvalls kommun ska det dygnet runt, under alla årstider, finnas bra förutsättningar för spontanidrott. Ytor för lek och spontanidrott ska finnas i anslutning till större anläggningar men framför allt i närhet till bostäder och skolverksamheter - se även målområde 9.6 infrastruktur för idrott. Det ska finnas god tillgång till motionsspår som är anpassade för flera målgrupper.

Sundsvalls kommun behöver ta reda på hur, när och av vilka målgrupper befintliga ytor används. Om- och nybyggnation av anläggningar ska planeras och dimensioneras med spontanidrott i åtanke. Särskilt fokus ska läggas på de ytor som till stor grad nyttjas av äldre och personer med funktionsnedsättning och hur de kan tillgängliggöras på ett bättre sätt.

Mötesplatser utomhus ska upplevas som trygga och säkra, bidra till gemenskap och inspirera till rörelse. Samverkan ska ske mellan kommunens förvaltningar och andra aktörer med målet att öka nyttjandegraden på befintliga ytor. Särskilt i bostadsområden med låg aktivitetsgrad, höga ohälsotal eller låg social gemenskap.

Precis som övrig idrott kan spontanidrott vara resurskrävande genom material, utrustning eller avgifter. Fritidsbankens verksamhet där Sundsvalls invånare kan låna sport- och friluftsutrustning gratis är därför viktig även kopplat till detta område – se målområde 9.3, likvärdiga förutsättningar för idrottande.

Spontanidrott via föreningslivet

Det finns ett gränsland mellan organiserad och icke-organiserad idrott. Flera idrottsföreningar engagerar sig i att aktivera barn och unga även om det inte leder till medlemskap i föreningen. Sundsvalls kommun ska stötta de föreningar som vill bedriva spontanidrott.

7.6 Infrastruktur för idrott

I Sundsvalls kommun ska invånarna erbjudas bostadsnära tillgång till idrott och fysisk aktivitet. Att idrotta i närmiljön ska vara enkelt, inspirerande och tillgängligt.
Kommunen ska ha rutiner för samverkan inom samhällsplanering och de utvecklingsfrågor som rör idrott, både internt och externt. Lokalförsörjningen ska vara strategisk och långsiktig när det gäller att skapa förutsättningar för fysisk aktivitet. I Sundsvalls kommun ska det finnas goda möjligheter till ett hållbart resande till och från idrottsanläggningar med en infrastruktur som uppmuntrar till aktiv mobilitet.

Genom strategisk planering kan samhällen utformas för att främja fysisk aktivitet. Därför är infrastruktur för idrott ett viktigt verktyg för möjligheterna att uppnå övriga målområden. Det omfattar såväl själva idrottsanläggningarna som möjligheten att på ett hållbart och aktivt sätt ta sig till dessa. Då flera aktörer är involverade i samhällsplaneringen i Sundsvalls kommun är samverkan central, både internt och externt.

Både utomhus- och inomhusmiljöer påverkar hur vi rör på oss och vilka val vi gör. Människor är mer fysiskt aktiva i vardagen om promenadstråk, grönområden, idrottsanläggningar och annan service är lättillgängliga och trygga. Det har också visat sig att skillnader i fysisk aktivitet mellan olika befolkningsgrupper minskar när det finns goda möjligheter att röra sig utomhus . Enligt barnrättsorganisationen BRIS kan fem procent mer skog i ett område i sin tur öka barns fysiska aktivitet med fem procent.

Det finns många intressenter och olika behov som kommunen behöver förhålla sig till i planeringen av idrottsanläggningar. Som exempel leder det ökande intresset för spontanidrott till högre efterfrågan på tider för motion samtidigt som önskemålen från föreningslivet att kunna utöva sin idrott året om ökar.

7.6.1 Strategiska ställningstaganden

Sundsvalls kommun ska ha ändamålsenliga anläggningar för spontan-, skol-, bredd- och elitidrott
Beståndet av idrottsanläggningar i Sundsvall måste planeras med föreningsidrottens, spontanidrottens och skolidrottens intressen men även utifrån möjligheten att arrangera idrottsevenemang. För att så långt som möjligt kunna tillgodose behoven krävs ett samlat grepp om vilken typ av hallar som ska finnas och på vilka platser – stadsnära och landsbygd. Planeringen måste också omfatta hur befintliga anläggningar ska utvecklas för att vara ändamålsenliga och attraktiva.
Sundsvalls kommun ska ha rutiner för att säkerställa att ny- och ombyggnationer utförs med ett inkluderings- och tillgänglighetsperspektiv och tar hänsyn till de kommunala klimatmålen och andra relevanta miljömål som exempelvis giftfri miljö och biologisk mångfald. Vidare måste en långsiktig planering för drift och underhåll finnas med vid nya investeringar.

I Sundsvalls kommun ska det finnas bostadsnära platser för idrott och fysisk aktivitet
För frågor som påverkar människor hälsa och levnadsvanor, finns ofta regler och riktlinjer att förhålla sig till inom samhällsplaneringen. Exempelvis grönytefaktorer eller riktlinjer för buller. Motsvarande riktlinjer för hur kommunen ska tillgodose bostadsnära platser för idrott saknas i Sundsvall. Sundsvalls kommun behöver därför skapa en standard med nyckeltal för hur idrott och fysisk aktivitet ska integreras i samhällsplaneringen. Kommunen ska även verka för tillgängliggörande av bostadsnära och skolnära skog.

Sundsvalls kommun ska ha rutiner för samverkan när det gäller tillgång till idrott inom ramen för samhällsplaneringen
Sundsvalls kommun ska bedriva en aktiv markpolitik och en strategisk och långsiktig lokalförsörjning i syfte att främja förutsättningar till idrott och fysisk aktivitet. Det ska finnas etablerade rutiner för samverkan mellan förvaltningar men även med externa aktörer inom samhällsplanering. Landskapet i Sundsvalls kommun är kuperat vilket leder till konkurrens om stora, platta ytor. Kommunen behöver därför långsiktigt tillgodose behovet av lämpliga ytor för idrott som inte kräver dyra markanpassningsåtgärder. Berörda förvaltningar inom Sundsvalls kommun ska gemensamt utvärdera behoven när det gäller möjligheter till idrott och fysisk aktivitet i kommunen.

Sundsvalls kommun ska erbjuda goda förutsättningar för ett hållbart resande till och från idrottsanläggningar
I Sundsvalls kommun ska det finnas goda möjligheter till ett hållbart resande till och från idrottsanläggningar. Kommunens infrastruktur ska uppmuntra till aktiv mobilitet, som exempel att cykla eller gå. Samtliga större idrottsanläggningar i Sundsvalls kommun ska vara tillgängliga med hållbara resesätt och barriärer i anslutning till idrottsanläggningar ska undvikas eller byggas bort. Här finns en tydlig koppling till Sundsvalls kommunkoncerns klimat- och energiplan, målområdet för hållbara resor och transporter .

8 Genomförande och uppföljning

En arbetsgrupp med representanter från berörda förvaltningar och bolag behöver tillsammans ta fram en handlingsplan med konkreta aktiviteter som ska tidsättas och följas upp. För bästa resultat bör en samordningsfunktion leda detta arbete och förslaget är att kultur- och fritidsförvaltningen avsätter resurser för det. Respektive förvaltning och bolag ansvarar sedan för att ta med de aktiviteter som berör dem till sin verksamhetsplanering och att de genomförs och följs upp.

Indikatorer tas fram av den förvaltning som bär ansvar för respektive aktivitet men all uppföljning kommer inte att vara mätbar i siffror.

• Strategins handlingsplan ska arbetas fram 2023 och därefter följas upp årligen. Kultur- och fritidsförvaltningen ansvarar för samordningen av uppföljningen.
• Revidering av strategins innehåll ska genomföras var fjärde år från och med beslut 2022. Första revidering sker därmed 2026.
• Uppföljning av barnkonsekvensanalysen ska följa samma tidsram som den idrottspolitiska strategin.

9 Hantering av möjliga intressekonflikter

Inom tvärpolitiska områden kan det uppstå intressekonflikter. Intressekonflikter uppstår då det finns motstående eller potentiellt motstående intressen. Det gör det svårare att nå målen och få genomslag för de olika frågorna. Därför behövs helhetssyn, kommunikation och samordning mellan de berörda områdena.

Konsekvensanalyser

Ett sätt att förebygga eller bemöta intressekonflikter är att utföra konsekvensanalyser. Där synliggörs intressekonflikter och konsekvenser av olika beslutsalternativ ställs mot varandra för att ge ett välgrundat beslutsunderlag. Konsekvensanalyser bör innefatta samtliga hållbarhetsdimensioner. Exempelvis bör konsekvensanalyser genomföras vid nybyggnation och andra större investeringar.

Transparens

För att synliggöra eventuella intressekonflikter och ta beslut i linje med prioriteringar och mål är det viktigt med transparens och analys. Därför bör alla beslut som kan innebära målkonflikter lyftas till politisk beslutsnivå.

Gemensamt forum
En ytterligare förebyggande åtgärd som rekommenderas i strategierna är att skapa ett forum för gemensam dialog, analys och samverkan med berörda aktörer på ett brett spektrum. Detta för att på så sätt kunna lyfta eventuella intressekonflikter i ett tidigt skede.

10 Referenser

• BRIS – Barnens rätt i samhället (2020). De säger att vi inte rör på oss - Hur samhället kan ge barn bättre förutsättningar för fysisk aktivitet.
• Centrum för idrottsforskning (2018). Resurser, representation och ”riktig” idrott - Om jämställdhet inom idrotten.
• Centrum för idrottsforskning (2017). Artikel: Mer kunskap behövs om flickor med utländsk bakgrund som inte idrottar.
• Faskunger, J & Sjöblom, P. (2017) Idrottens samhällsnytta - En vetenskaplig översikt av idrottsrörelsens mervärden för individ och samhälle. FoU-rapport 2017:1.
• Faskunger, J. (2007) Den byggda miljöns påverkan på fysisk aktivitet.
• Folkhälsomyndigheten (2019). Hälsa hos personer som är födda utrikes.
• Folkhälsomyndigheten (2021). Riktlinjer för fysisk aktivitet och stillasittande - Kunskapsstöd för främjande av fysisk aktivitet och minskat stillasittande.
• Folkhälsomyndigheten (2021). Kommunfakta.
• Generation pep (2021). Pep-rapporten 2021 – Coronapandemins påverkan på barns hälsa.
• International Society for Physical Activity and Health (2020). ISPAH’s Eight Investments That Work for Physical Activity.
• Kommittén för främjande av ökad fysisk aktivitet (2022). All rörelse räknas – fem förslag för att långsiktigt främja fysisk aktivitet.
• Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (2021). Ungdomsenkäten LUPP.
• Region Västernorrland (2021). Folkhälsorapport 2021 En kartläggning av befolkningens hälsa och livsvillkor i Västernorrlands län.
• Riksidrottsförbundet (2019) Idrottsrörelsens idéprogram Idrotten vill.
• Riksidrottsförbundet (2019) Strategi 2025.
• Skolverket (2020) Rektorer viktiga för hälsofrämjande arbete i skolan.
• Socialstyrelsen (2015) Att främja hbtq-personers lika rättigheter och möjligheter.
• Statistiska centralbyrån (2022) Nationell kartläggning av grundskoleelevers tillgång till friytor 2018 - 2020.
• Sundsvalls kommun (fastställd av kommunfullmäktige 2016-09-26 § 180. Reviderad 2019-06-11.) Landsbygdsprogram 2021 - (KS-2018-00317-22).
• Sundsvalls kommun (2018). Socioekonomisk studie.
• Sundsvalls kommun (2022) Tjänstemannaanalys 2022 – analys.sundsvall.se.
• Sundsvalls kommun (fastställd av kommunfullmäktige 2022-05-30 §129) Klimat- och energiplan - (KS-2021-01156).
• Ung Livsstil (2019). Ökar ojämlikheten utifrån socioekonomisk bakgrund när barn och ungdomar är med i flera idrotter?
• Folkhälsomyndigheten. Statistisk psykisk hälsa: yngre vuxna 16-29 år. Uppdaterad 2022.